Lige siden A.P. Møller Fonden blev oprettet i 1953, har nordisk samhørighed været et af dens mange fokusområder. For at øge antallet af ansøgninger til projekter med nordisk fokus blev der den 17. august i år afholdt et temamøde i Mærsk Tårnet i København: “Udfordr os”, opfordrede Mads Lebech, fondens direktør, de forsamlede repræsentanter fra organisationer, den frivillige sektor og universiteterne. Da fristen for temaindkaldelsen udløb den 22. september, havde fonden modtaget 111 ansøgninger.

Dagen innan ansökningsfristen gick ut till A.P. Møller Fondens nordiska temautlysning hade det kommit in 50 ansökningar, berättar fondens direktör Mads Lebech i en intervju med Øresundsinstituttet. När ansökningsfristen hade löpt ut kunde fonden räkna samman 111 ansökningar.
– Jag ser det som ett stort antal ansökningar om man betraktar att det alltid har varit möjligt att ansöka om nordiska projekt hos fonden. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss när vi gick ut med vår temautlysning med fokus på nordisk samhörighet, säger Mads Lebech.

Under oktober och november ska fondens sekretariat gå igenom alla ansökningar och lämna sina rekommendationer till fondstyrelsen som fattarbeslut om vilka projekt som ska beviljas anslag ur den nordiska temasatsningen. Hur stora anslag som kommer att beviljas avgörs enligt Mads Lebech av kvaliteten på ansökningarna. Bedöms många ansökningar vara intressanta kan några få anslag kommande år.
– När vi granskar ansökningarna ser vi på vilka projekt som kan bidra till att öka den nordiska samhörigeten snarare än de som blott har en nordisk aspekt, säger Mads Lebech.

Han berättar att den nordiska samhörigheten är en punkt som lyfts fram i stiftarens viljeförklaring.
– Jag ser därför inte temautlysningen som någon förnyelse av fondens sätt att arbete. Men fondens styrelse och ordförande har varit medvetna om att det under senare år inte kommit in så många projektansökningar med fokus på den nordiska samhörigheten och man vill försäkra sig om att stiftarens vilja efterlevs. Det är bakgrunden till att vi valt att göra denna temautlysning.

Stiftare av fonden var skeppsredaren Arnold Peter Møller som med stöd av sin far Peter Mærsk Møller startade det som i dag är A.P. Møller-Mærsk, världens största containerrederi med huvudkontor i Köpenhamn.
– Efter andra världskriget ville A.P. Møller säkra verk- samheten mot spekulanter eftersom den betyder mycket för det danska samhället med sina många arbetsplatser. Det är i den kontexen som A.P. Møller Fonden bildas som näringsdrivande fond, berättar Mads Lebech

– Enligt dansk kontext har man som näringsdrivande fond två ben att stå på. Dels att driva en samhällsnyttig verksamhet, det vill säga rederiet som det konglomerat det var och som även inrymde ägande i Danske Bank, Dansk Supermarked och senare även oljeverksamheten. Verksamheten ska drivas på ett ansvarsfullt sätt som en betydande aktör för samhället. Dels att arbeta för de många samhällsförhållanden som betyder mycket. Danskheten i det dansk-tyska gränslandet är en sådan fråga. Familjen härstammar från Rømø på den jyska västkusten som mellan 1864 och 1920 var en del av det preussiska riket. Den nordiska samhörigheten är en annan punkt i stiftarens vilja som lyfts fram. När man just sett den nya danska storfilmen om Margrete den Første och Kalmarunionen tänker man på vikten av att skapa fred i Norden genom samarbete, säger Mads Lebech.

Under senare år har den nordiska samhörigheten utmanats av flera trender noterar Mads Lebech.
– De generella trenderna påverkar oss och utmanar till exempel den språkliga och kulturella gemenskapen när engelska allt mer blir vardagsspråket och som gör att unga människor inte exponeras för de nordiska språken lika mycket som tidigare generationer. När det gäller studier verkar det ha blivit lättare och mera attraktivt att resa söderöver snarare än till ett annat nordiskt land.
– Coronapandemin har sedan utmanat de öppna nordiska gränserna på ett helt konkret sätt och den har satt fokus på de nyansskillnader som finns mellan de politiska styrningsmodellerna i de nordiska länderna.

Det finns en stolthet över att vi är öppna och globala men det får inte ske på bekostnad av det nordiska, konstaterar Mads Lebech.
– När man ser Norden i ett sammanhang står vi alla starkare. Den gemenskap och den trygghet som finns i vår samhällsmodell är också det som skapat den nordiska samhörigheten. Det är också det som var A.P. Møllers tankegång.

(News Øresund – Johan Wessman)

Denna intervju är gjord i samband med rapporten State of the Region 2021, som publicerades av Øresundsinstituttet 12 oktober.

FAKTA: A.P. MØLLER FONDEN
(A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal)

Skeppsredare Arnold Peter Møller fruktade att hans livsverk förr eller senare skulle övertas av danska eller utländska spekulanter. Därför organiserades rederiet 1946 i en familjefond som 1953 delades och där A.P. Møller Fonden övertog merparten av det ursprungliga fondkapitalet. Fondens stadgar pekar ut fem fokusområden:

• Danskheten i det dansk-tyska gränslandet
• Samarbetet mellan Danmark och övriga Norden
• Dansk sjöfart och industri
• Vetenskap, särskilt läkarvetenskap
• Allmännyttiga ändamål

A.P. Møller Fondens ägande i en rad viktiga danska företag skapar de ekonomiska förutsättningarna för de donationer som görs inom de olika fokusområdena. Fonden är röstmässig majoritetsägare i A.P. Møller-Mærsk som är världen största containerrederi samt största enskilda ägare i Danske Bank. Under 2020 delade fonden ut 1 170 miljoner DKK.