Under pandemien har Orkla Foods Sverige oplevet flaskehalse i forsyningskæden, ændrede forbrugsmønstre og leveringsproblemer på emballagematerialer. Til de  udfordringer kan nu også lægges yderligere vanskeligheder med forsyningen af råstoffer og stigende energipriser. Samtidig understreger Orklas direktør for Food Solutions, Kristina Fransson, at den igangværende klimakrise også lægger pres på fødevareindustrien.

I stueetagen i hovedkvarteret for fødevareproducenten Orkla Foods Sweden i Malmø er der en restaurant, som sælger frokost og snacks baseret på egne produkter. Bag en vinduesrude ses køkkenet. Kristina Fransson, Food Solutions-direktør hos Orkla Foods Sweden, byder velkommen til kontoret ovenover og viser ind i et mødelokale med et vindue ud mod restauranten. Orkla Foods Sweden beskæftiger i øjeblikket omkring 1.500 medarbejdere i Sverige, hvoraf næsten 250 er ansat i Malmø. Hovedkontoret ligger i Malmø, men virksomheden har otte fabrikker placeret i forskellige dele af Sverige. Den største fabrik ligger i Eslöv.

– Lidt over 90 procent af alle de fødevarer og drikkevarer, vi sælger, er produceret i Sverige, hvilket påvirker os meget nu. Det er en faktor, der spillede en meget stor rolle under pandemien og også under det, der kommer som følge af krigen, siger Kristina Fransson.     Det er en fordel, mener hun, at produktionen er tæt på. Men samtidig er Orkla blevet påvirket på mange forskellige måder af både coronakrisen og den aktuelle situation med krigen i Ukraine. Og, tilføjer Kristina Fransson, af klimakrisen.

I samma byggnad som huvudkontoret i Malmö finns en restaurang som serverar Orklas egna produkter. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Situationen er usædvanlig – tre kriser på én gang

– Det er ret svært at skelne mellem følgevirkningerne af coronapandemien, for disse virkninger var på ingen måde overstået, da krigen begyndte. Så lige nu lever vi i en verden, hvor de bare bliver stablet oven på hinanden og blandet, siger Kristina Fransson

Det har ført til prisstigninger på alt i virksomheden.
– Det helt særlige ved den situation, vi befinder os i nu, er, at vi har prisstigninger på alt. Det er ikke én kategori af høstede grøntsager eller frugter og bær eller fisk eller kød. Det er på alle varer og på alle emballagematerialer. Og det er på vores egen energi og på vores transport. Så vi har virkelig brug for alt det, vi skal kunne producere og levere, siger hun og fortsætter:
– Og det er egentlig ikke så svært at forstå, for producenterne, vores leverandører, er udsat for nøjagtig den samme situation. Priserne på kunstgødning stiger, energi- og brændstofpriserne stiger, foderpriserne stiger. Alt stiger. Så det er ikke svært at forstå, hvor sårbare vores leverandører er. Jo tættere man kommer på primærproduktionen, jo mere udsat er man for præcis det, der sker nu, siger Kristina Fransson.

Siden sidste efterår, da priserne begyndte at stige, er Orkla gået fra at forsøge at modstå prisstigninger til at være åben over for at drøfte kontrakterne med leverandørerne.

– Det stod ret klart allerede i slutningen af sidste år, at det ikke er muligt at modsætte sig. Vi ønsker fungerende kæder – og så er vi en profitorienteret virksomhed, som skal forsøge at opretholde vores forretning, men der er ikke plads til at modsætte sig, for det der i så fald vil ske, er at underleverandørerne går konkurs, og det er det absolut sidste, vi ønsker.

Ändrade konsumtionsmönster, flaskhalsar och stopp i försörjningskedjorna under pandemin

En del av de problem som finns i försörjningskedjorna uppstod under pandemin. Nedstängning av hamnar och olika flaskhalsar i råvaruleden har förorsakat brist på varor. Även om Orkla inte köper så mycket från Asien är de ändå beroende av och har leverantörer som är beroende av att flödena fungerar, framhäver Kristina Fransson.

– Det är det jag menar med att coronapandemin inte är över. Inte i försörjningskedjorna. Det första året var inte så farligt. Men ju längre tid det gått ju mer utmattade, tömda och felbalanserade blir alla kedjorna. Det pågår i allra högsta grad; svårigheter att få tag på råvaror och förpackningar. Det är på riktigt stora svårigheter. Och det var inte färdigt, vi hade inte ens sett att det börjat vända när kriget startade. Så hela råvaru- och förpackningsförsörjningen var i ett dåligt läge på grund av pandemin och så kommer kriget som påverkar något så enormt framför allt på råvaruförsörjningen, konstaterar hon.

Därutöver påverkade pandemin Orkla i och med att konsumenterna betedde sig annorlunda.

– Folk slutade äta ute och började äta hemma. Det betydde för oss att vi fick kraftigt minskade volymer på vår ena del av affären, food solutions, och ökning på svensk dagligvaruhandel. Det var den stora omsvängningen. Och så har vi haft bunkringsbeteenden under kortare perioder.

Nu ses även ett bunkringsbeteende efter att kriget startade, men det är annorlunda mot det under pandemin och bunkringen verkar inte avta trots att riktigt mycket konserver och torrprodukter har sålts jämfört med under vanliga perioder, berättar Kristina Fransson.

Pressad råvaruförsörjning på grund av kriget – högre konsumentpriser väntas

Med Rysslands invasion av Ukraina har situationen främst förvärrats när det gäller råvaror, och Kristina Fransson understryker att det kommer att bli värre eftersom årets skörd påverkas av kriget:

– Det värsta som har påverkats efter att kriget inleddes är ju råvaruförsörjningen. Men där har vi fortfarande det värsta framför oss. Om man lyssnar i media nu, så framställs det som att vi har problem med försörjningen av framför allt spannmål. Jag tror att gemene man har förstått nu att Ukraina och Ryssland är väldigt viktiga, men det är först nu vi är på väg in i en skördeperiod. Och det är väldigt viktigt att förstå. Vi är inte i det tuffaste läget – det kommer att bli värre.

De senaste månaderna har Orkla varit tvungna att omförhandla sina avtal med producenterna. Priserna måste upp, fastslår Kristina Fransson

– Jag är ju påverkad av hur vi ser på det som företag och vår inställning är att vi måste höja priserna, annars sätter vi de mindre producenterna i konkurs och jag vill ha den positiva inställningen att det inte bara är vi som har insett detta.

Hon ser framför allt att det är tufft för producenterna som är nära primärproduktionen och särskilt de som är beroende av en kategori eller råvara.

– Är du ett kyckling- eller fiskeföretag så är du extremt beroende av vad som händer i just den kedjan. Vi har så många olika produkter och därmed många olika kedjor och när vi har det riktigt tufft i en så funkar det i en annan. Så därför är det både mindre och väldigt inriktade företag som har det förfärligt nu. De är ju beroende av att dagligvaruhandeln accepterar deras priser nu. De har inte uthållighet att sitta i de långa diskussioner som vi sitter i. Vi tappar lönsamhet när vi sitter i de diskussionerna, men det finns företag som blöder pengar under tiden de diskussionerna pågår. Så jag vet inte om jag vågar svara på det, men min förhoppning är att andra tänker som vi och accepterar prisökningarna och tar ut dem till konsumenterna. För då har vi i alla fall livsmedelsförsörjning.

Orkla Foods Sverige har otte fabriker i Sverige. Den største ligger i Eslöv i Skåne. Foto: News Øresund

”Det är en mycket märklig situation”

Kristina Fransson har sett exempel på konkurrenter som har stått utan råvaror för att de inte accepterat prisökningar. Att nu inte försöka att hålla emot prisökningarna är inget hon har varit med om under sina sjutton år i Orkla.

– Det är en mycket märklig situation vi är i. Vårt inköpsteam, som jag är ansvarig för, de jobbar egentligen inte med tuffa förhandlingar. Det handlar inte om att hålla tillbaka utan det handlar om att förstå och diskutera vad som är en rimlig nivå och sedan ska vi ta det vidare ut till handeln. Det har jag inte upplevt under de åren jag har jobbat här. Då har det handlat om tuffa diskussioner och man kunde byta leverantörer, men det är helt irrelevant nu. Vi har haft leverantörer som hör av sig till oss och säger att vi vet att vi har ett liggande kontrakt med er, men vi kommer att bryta det för vi kan inte leverera på det kontraktet vi har med er. Då får ni helt enkelt ingenting.

Orkla har upplevt att förhandlingarna i nästa steg, med dagligvarukedjorna, har varit tuffa. Men under den senaste tiden har förståelsen för att det är en helt speciell situation breddat ut sig i branschen, anser Kristina Fransson.

– Under den senaste en och en halv månaden så har förståelsen ökat för att vi har ett gemensamt ansvar för att hålla försörjningen i gång. Men i början av året var inte tonen alls där. Då möttes vi av att ”det är ett problem om ni har prisökningar”, men nu uppfattar jag det som att det luckras upp.

– Jag vågar inte gissa hur mycket priserna har gått upp jämfört med för ett år sedan, men vi har väldigt mycket kvar. Det är bara början, konstaterar hon.

Klimatkrisen är också en utmaning för livsmedelsbranschen

Men det är inte bara coronapandemin och kriget i Ukraina som påverkar livsmedelsbranschen. Även klimatförändringarna driver på en kris.

–  Man kan ju förenkla och säga att det är pandemin och kriget. Men det är inte hela sanningen för det är också väldigt mycket påverkat av klimatomställningen. Vi har mer extremt väder – vi har det både varmare och kallare, vi har det torrare och blötare – och det är inte bra för råvaror. Under förra skörden var det både för varmt och för blött. Och det är inte bara ett år, utan det är år efter år. Så man kan inte bara säga att det är pandemin utan vi har tyvärr också en klimatomställning som påverkar råvaruförsörjningen, säger Kristina Fransson.

Klimatkrisen kan även ha haft inverkan på konsumentbeteendet. Orkla har märkt av en ökad konsumtion av vegetarisk mat under senare år och även framöver, trots att det tillfälliga bunkringsbeteende innebär en ökad köttkonsumtion, tror Kristina Fransson att det kommer bli ännu mer vegetarisk livsmedelskonsumtion på grund av prisökningarna.

– Fördelen med växtbaserad mat är den ofta är bra för hälsan och alltid bra för planeten. Men den är också ofta prisvärd. Vegetabiliskt protein är mer prisvärt än kött. Så om man tänker att gemene man kommer att få mindre kvar i plånboken efter att ha betalat mer för bostad, räntor, bränsle och el – så finns det mindre pengar kvar till mat. Då borde det logiskt sett vara så att vi skyndar på omställningen till växtbaserad mat, för du får mer näringsrik mat för mindre pengar, säger hon men tillägger:

– Men det är inte säkert att det blir så för det är inte alltid logiskt med konsumentbeteende.

Fokus på inhemsk produktion och konsumtion – närhet till primärleden

Orkla har idag åtta anläggningar i Sverige och en stor del av deras råvaror odlas i södra Sverige. Det har varit en fördel under pandemin och den nuvarande situationen, anser Kristina Fransson, som berättar att Orkla tidigare diskuterat om de överhuvudtaget skulle ha all sin produktion i Sverige på grund av de höga lönekostnaderna.

– Men det har vi lagt bakom oss. Det är så uppenbart och tydligt att det är en styrka både i konsumentpreferenser och också i varuförsörjningskedjor att vara så lokal som möjligt. För bara några år sedan började ju insikten komma om att konsumentpreferenserna går mer mot det lokala och nära. Men i samband med pandemins start blev det också en insikt som drabbade oss ganska tydligt vilken styrka det är att vi är så lokala.

Just närheten mellan de olika leden i livsmedelskedjan anser hon är en fördel även i den nuvarande situationen för livsmedelsbranschen i Skåne.

– Om jag tänker utifrån Skåne och den totala mängden som finns inom livsmedelsbranschen så har vi en väldig fördel med mycket livsmedelsproduktion – vi har mycket odling i södra Sverige. Ju närmare du är, desto enklare är det då beroendet av de långa kedjorna minskar. Jag vågar inte sia om det räcker till att vi kommer bättre ur det, men jag kan i alla fall konstatera att ju närmare du har mellan primärproduktion och färdigproducerad vara desto bättre flöden har du och desto mindre blir du påverkad av de här extrema prisökningarna. Det är i alla fall en fördel, men om det räcker vågar jag inte uttala mig om, säger Kristina Fransson.

(News Øresund – Thea Wiborg)

Dette interview er foretaget i forbindelse med rapporten Skånsk konjunktur, som Øresundsinstitutttet har udarbejdet for Sparbanken Skåne. Rapporten blev publiceret 24 maj 2022 og kan læses her.