Efter en overraskende stærk fremgang i 2. kvartal samt en rejselysten sommer regner Konjunkturinstitutet, KI, med, at de svenske husstande skærer ned på forbruget både i efteråret og til vinter, hvilket skyldes yderligere stigning i elpriserne og en inflation, som nærmer sig 10 pct. Mest pessimistiske er husstande med høj indkomst, som bor i parcelhus eller andelsbolig. Ifølge Konjunkturinstitutets seneste prognose, som blev præsenteret onsdag, vil det resultere i, at Sverige må imødese lavkonjunktur til næste år. Prognosen viser samtidig, at de offentlige finanser stadig er sunde, og at man forventer faldende inflation i løbet af 2023.

Klyftan mellan näringslivets och hushållens framtidsförväntningar är stor. Exportindustrins orderböcker är i allmänhet välfyllda och bland företagen är det bara inom handeln som konfidensindikatorn understiger 100. I kontrast till näringslivets relativt ljusa syn på framtiden föll hushållens konfidensindikator från 66,5 i juni till 54,1 i juli.  Så här negativa har inte hushållen varit sedan sedan undersökningarna startade 1996. Pessimismen handlar om förväntningar om ännu högre elpriser i vinster, stigande inflation och fallande tillgångspriser.

Trots den dystra synen på framtiden har hushållens konsumtion varit stark under det andra kvartalet i år noterade Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid onsdagens presskonferens.
“Men det kommande vinterhalvåret bedöms elpriset stiga till rekordhöga nivåer i stora delar av landet och det kommer att tränga undan annan konsumtionen. Därför ser vi att konsumtionen kommer att falla under vinterhalvåret”.

Ylva Hedén Westerdahl lyfter fram två faktorer som motverkar hushållens dystra syn på framtiden. Pessimismen är störst bland de högsta inkomstgrupperna och bland personer som bor i småhus eller bostadsrätt. Det är grupper som generellt har besparingar som kan nyttjas för att dämpa effekterna på den privata ekonomi. Arbetslösheten förväntas endast öka marginellt och bland hushållen märks ingen oro för att bli av med jobben.

Två andra ljuspunkter i KI:s prognos handlar om inflationsutvecklingen och om de offentliga finanserna. KI räknar med att Riksbanken höjer reporäntan till två procent till slutet av 2022 och att det får inflationen att falla tillbaka snabbt under 2023 så att fler höjningar av reporäntan inte behövs. De offentliga finanserna väntas bli fortsatt starka och KI bedömer att “det sammantaget finns ett budgetutrymme om ca 120 miljarder kronor för de kommande fyra åren”. (News Øresund)