Løsning af problemerne med svensk bank-ID for grænsearbejdere, der arbejder i Sverige, og mere fleksible skatte- og socialsikringsregler for pendlere, der arbejder hjemmefra. Pendlerrepræsentant Pia Jacobsen ønskede at sætte disse tre spørgsmål øverst på dagsordenen, da Øresundsregionen blev drøftet i en paneldebat om livet i grænseregionerne efter pandemien, som fandt sted under Nordisk Råds session i Malmø i denne uge.

– Många gränspendlare som jobbar i Sverige har jätteproblem med bank-id. Om man inte har ett svenskt personnummer utan ett samordningsnummer kan man inte få något bank-id, och då kan man inte se sina pensionspengar eller göra kalkyler, och när man ringer myndigheter som Försäkringskassan vill de att man ska legitimera sig med bank-id. Det kan ta halva dagen att sitta i telefon, samtidigt som man ska sköta sitt jobb, sade Pia Jacobsen.

Den svenska regeringens planer på nya id-kontroller mot Danmark och Finland togs också upp av många talare under panelsamtalet. Øresundsbrons vd Linus Eriksson menade att beslutsfattarna inte inser vad id-kontroller skulle betyda för pendlarna.

– 2015 blev vi alla tagna på sängen och idag finns en rädsla för att det ska hända igen, så därför tar man i lite extra i sina åtgärder. Men vi har redan gränskontroller idag. Kanske funkar id-kontroller bra för färjetrafik där man stiger på på ett ställe och av på ett annat. Men när det gäller tåg där människor stiger på efterhand, då måste kontrollen ske på en och samma plats och alla passagerarna gå av och på igen, sade han.

Øresundsinstituttets vd Johan Wessman uppmanade till att dra slutsatser från de erfarenheter som gjorts under åren sedan 2016, då de förra id-kontrollerna infördes.

Skånes landshövding Anneli Hulthén menade att nya id-kontroller skulle lägga ytterligare sten på bördan, efter åren med reserestriktionerna under coronapandemin.

– När Öresundsbron öppnade fanns en vision om en gränslös region. Det var vad vi sade till våra medborgare och människor trodde på det. 20 år senare är det två slutna länder, med väldigt olika syn på hur man ska sköta en pandemi. Det har gett en törn i tilliten till att vi kan skapa en gränslös region. När upplevelsen blir att ländernas regeringar inte pratar rakt med varandra heller blir den törnen stor och min uppfattning är att id-kontroller skulle spä på den känslan, sade hon.

Norges nordiska samarbetsminister Anne Beathe Tvinnereim (Senterpartiet), menade att det ur ett nordiskt perspektiv behövs mer kommunikation mellan länderna i framtiden, för att undvika sådana problem som uppstod vid gränserna under coronapandemin.

– Jag tycker att vi har blivit mycket bättre efterhand, men kommunikationen behöver systematiseras mycket mer än att en minister lyfter telefonen. Det kommer att komma en redogörelse för hur vi ska följa upp det nordiska samarbetet till hösten, sade hon, och gjorde även en personlig reflektion kring varför gränsarbetarna och andra som lever i gränsregionerna blev så drabbade:

– Det blev hälsosektorn som ägde krisen, och saker skulle gå väldigt fort. Inspel från andra kom inte in i beslutsmaterialet. När en kris blir väldigt sektorspecifik blir det svårt att se vad som händer i andra sektorer, så mer kommunikation behövs, sade hon.

News Øresund – Anna Palmehag