Coronakrisen har synliggjort svaghederne i det nordiske samarbejde, og efter pandemien står politikerne overfor en korsvej: skal samarbejdet være en nødvendighed eller bare noget, der er rart at have? Denne konklusion drages af Nordisk Ministerråds analyseinstitut Nordregio i en rapport bestilt af grænsekommittéerne Bottenviken og Svinesundskommittén, der primært fokuserer på det finsk-svenske og det sydlige norsk-svenske grænseområde.

Enligt rapporten har lokala samarbetsaktörer blivit överraskade av att de nordiska regeringarna tagit nationella beslut som kraftigt påverkat gränsregionerna utan att kommunicera med varandra i förväg och utan att använda sig av den nordiska samarbetsplattformen i Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet. Den underlåtenheten kan enligt rapporten visa på en institutionell svaghet på nordisk nivå.

När pandemin är över lär förutsättningarna för utveckling i gränsregionerna ha förändrats, skriver Nordregio vidare. Bland annat handlar det om att digitaliseringen ser ut att göra det lättare för glesbygdsregioner att konkurrera med centrala områden, men också om att tilliten över gränserna skadats och det uppstått ”vi och dom”-tankegångar mellan människor som tidigare rört sig obehindrat över gränserna. Enligt rapporten uppfattar många att media spätt på den typen av känslor, men hårda tongångar har också förekommit i exempelvis sociala medier. Vissa gränsaktörer uppger att de är oroliga över möjligheterna till försoning efter coronakrisen. (News Øresund)