Coronapandemien har gjort det sværere at pendle og bevæge sig over Øresund, men den har også tydeliggjort grænseregionen for nationale politikere. Det paradoks fremhævede Region Skånes formand Carl-Johan Sonesson, da han ved et digitalt seminarium i onsdags gjorde status over det første halve år som formand i det dansk-svenske politiske samarbejde Greater Copenhagen Committee. Carl-Johan Sonesson var enige med de øvrige deltagere ved seminariet om, at det er vigtigt at lære af erfaringerne af krisehåndteringen under pandemien.

– Det är ju lite paradoxalt. Man kan ju lätt tänka sig att i den här krisen där gränserna stängs så skulle det vara ett tydligt bakslag för Öresundsregionen, men om man ser det från ett annat perspektiv så skulle det faktiskt, när vi tittar tillbaka på det, vara början till en något starkare och en högre växel, sa Carl-Johan Sonesson (M) och förklarade att det nog aldrig diskuterats så mycket gränsproblem i relation till de problem som gränspendlarna upplevt och att Greater Copenhagen inte tidigare haft en så god tillgång till ministrar och ministermöten som under krisen.

– Långsikt kanske vi går starkare ur det här. För första gången förstår våra huvudstäder på ett helt annat sätt att det finns gränsregion som är delat mellan Danmark och Sverige, sa han.

När Region Skåne tog över ordförandeskapet fanns fyra politiska överenskommelser i Greater Copenhagen, så kallade charter för arbetsmarknad, infrastruktur, digitalisering och grön omställning. Det har varit Carl-Johan Sonessons mål att komma steget vidare med konkreta åtgärder och gemensamt i organisationen komma överens om ett påverkansarbete gentemot de nationella politikerna, till exempel inom infrastruktur. Där vill Greater Copenhagen få till två mellanstatliga strategiska utredningar om en HH-förbindelse respektive en Öresundsmetro mellan Köpenhamn och Malmö.

– Infrastrukturen har kommit mycket i fokus, men parallellt med detta sker det ju hela tiden kontakter kring t ex socialförsäkringssystemet och den nya svenska skattelagstiftningen.

Man behöver inte ställa det mot varandra, sa Carl-Johan Sonesson som svar till en gränspendlare som undrade varför Greater Copenhagen fokuserade så mycket på nya fasta förbindelser när det inte fungerar smidigt att röra sig över Öresund.

Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Skåne, framhöll att det finns en skillnad på vilka frågor regionen kan ändra och direkt agera på och vilka frågor där det handlar om påverkan av de nationella politikerna.
– Till exempel kan man inte som politiker i Region Skåne eller Region Huvudstaden påverka skatteavtalet själv, men man kan påverka den nationell nivån.

Däremot kunde Region Skåne lösa en praktisk fråga för pendlarna när Danmark införde krav på en negativ covid-test för att komma in i landet. Då upphandlade Region Skåne snabbt en lösning med snabbtester.

– Det visade sig att vi har haft 5 000 till 7 000 pendlare varje dag under pandemin. Och det är ju människor som jobbar inom samhällsviktiga tjänster till exempel inom hälso-sjukvården, sa Ulrika Geeraedts.

På programmet fanns även politiker från Region Hovedstaden, Region Halland och Nordiska Rådet samt gränspendlare och representanter från företag i regionen. Søren Rosenkilde Clausen, Head of Public Affairs på Köpenhamns flygplats berättade att 2019 var drygt 15 procent av deras 30 miljoner flygpassagerare från Sverige och 20 procent av de drygt 25 000 anställda i och kring flygplatsen kom från Sverige.

– De danske passagerer, som har været underlagt strenge rejserestriktioner, men eftersom Øresundsbron stort set har været lukket og vores svenske kunder har haft svært ved at orientere sig om hvilke regler der gælder, så er andelen af svenske passagerer også styrtdykket. Vi er bekymrede for den langsigte effekt af det. Oplever man i Sydsverige at det er svært at komme til sin lufthavn, så vil man jo orientere sig mod de svenske lufthavne, sa Søren Rosenkilde Clausen och uttryckte bekymring för att det kan komma påverka flygplatsens ställning i kampen om fler interkontinentala ruter framöver.

Att det måste dras lärdomar av krisen var alla överens om.

– Är det någonting vi behöver dra lärdom av, inte bara av denna gången men även från flyktingkrisen, så är det att vi måste skapa en mekanism som vi kan lita på. Ska man lägga en business på andra sidan, eller skaffa en käresta på andra sidan, köpa en bostad, ta ett jobb eller boka flygbiljett på andra sidan, så måste jag kunna lita på att jag alltid kommer fram – den garantin tycker jag är möjlig att skapa, sa Linus Eriksson, vd för Øresundsbro Konsortiet.

– Vi måste ha klara gemensamma spelregler för undantag för vad som gäller denna region om man behöver stänga ner gränserna, sa Carl-Johan Sonesson och efterfrågade ett möte med nationella politiker där sådan struktur med gemensamma nordiska spelregler kan diskuteras fram.

Inom det nordiska samarbetet görs just nu en extern utredning i två delar, en om hur Nordiska ministerrådets strukturer har utnyttjats under krisen och en del med rekommendationer till hur det nordiska samarbete kan stärkas på krisområdet. Utredningen ska presenteras i november.

–  Det behövs en konsekvensanalys av en gränsstängning och det med en betydligt snabbare och smidigare early warning regeringarna emellan som är baserat på vetenskapliga och empiriska fakta, sa Pyry Niemi (S) som bland annat är Nordisk Råds representant i Gränshinderrådet.

(News Øresund)