Tidligere industrikvarter i Malmø udvikles med dansk arkitekt i spidsen

Mens Refshaleøen stadig er et udviklingsprojekt, hvor detailplanerne endnu ikke er fastlagt, er der taget vigtige skridt i opførelsen af kvarteret, hvor Malmøs tidligere skibsværft, Kockums, lå. På den historiske grund vil der blive bygget 2.500 boliger sammen med kontorer, skoler og grønne områder.

– Det er klart, at spørgsmålene er de samme: hvordan kan et sted bringes til live og udvikles?, siger Hanne Birk, dansk udviklingschef i Varvsstaden AB, om forbindelsen mellem de gamle skibsbygningsområder på den svenske og danske side.

Röda tegelbyggnader med högt i tak och med fönster med stort ljusinsläpp. Att omvandla den tidigare varvsindustrin Kockums gamla industribyggnader till moderna lokaler vore en dröm för många arkitekter.

Det är Varvsstaden AB, ett utvecklingsbolag som ägs av fastighetsbolagen Balder och Peab, som står för utvecklingen av det 180 000 kvm stora industriområdet i centrala Malmö till att bli en nygammal stadsdel med plats för bostäder, kontor, en skola och förskola, caféer och restauranger.

Danska arkitekten Hanne Birk är utvecklingschef på Varvsstaden AB och ser flera utmaningar med projektet, en av dem är att förhålla sig till den gamla byggnationen i byggandet av den nya stadsdelen.

– För att vara ett stadsutvecklingsprojekt så innehåller det allt. Det handlar bland annat om att ge nytt liv i ett historiskt projekt och om att öppna upp en plats för allmänheten, säger hon.

Hanne Birk, arkitekt och utvecklingschef för Varvsstaden AB, flyttade till Sverige för 20 år sedan men har arbetat som arkitekt i Danmark innan dess. Hon har också skrivit en bok om att bevara kulturmiljöer. Foto: News Øresund

Första hyresgästerna har flyttat in
Området ligger vid kanalen, mellan stadsdelarna Västra hamnen, Dockan och det centrala Malmö, och under de närmsta åren ska tre nya broar byggas för att öka tillgängligheten, en för kollektivtrafik och två nya gång- och cykelbroar.

Ett par företag har redan flyttat in i sina nya lokaler i Varvsstaden och Lunds universitet och Konsthögskolan planerar att flytta in sin verksamhet i den stora maskin- och monteringshallen år 2025/2026. Dessutom har ett hotell öppnat dörrarna och inom kort öppnar en ny restaurang på området.

Den stora grå hallen i mitten av bilden ska rivas men flera av de övriga industribyggnaderna i Varvsstaden kommer att finnas kvar, men göras om invändigt till kontorsplatser. På området ska det byggas över 2 500 bostäder. Foto: News Øresund

Tog kontakt med utvecklarna för Refshaleøen
Hanne Birk säger att det finns en koppling mellan Varvsstaden och utvecklingen av Refshaleøen i Köpenhamn, och även där finns en stor mängd gamla byggnader från när skeppsvarvet Burmeister & Wain låg där. Man tog också kontakt med utvecklarna för Refshaleøen i början av arbetet med Varvsstaden för att höra deras tankar kring att utveckla ett historiskt område.

– Vi träffade dem för att höra: hur jobbar ni? Hur tänker ni? Projekten är lite olika eftersom Refshaleøen ligger lite utanför Köpenhamns centrum, medan Varvsstaden ligger mer i centrum. Men det är klart att det är samma frågor: hur kan man få liv i och utveckla en plats?, säger Hanne Brik, och tillägger att i Danmark är man bättre på att experimentera och arbeta med en tillfällig utveckling av områden.

På Refshaleøen, där planerna för områdets framtida utveckling inte har beslutats än, har man till exempel arbetat med att marknadsföra området och locka folk dit genom att ha festivaler och dra dit en busslinje. Något som är svårare i Sverige, menar hon.

– Det är en skillnad mellan hur man kan jobba tillfälligt med platser i länderna. I Sverige är det lite mer besvärligt och man vill ofta planera färdigt medan att testa i Danmark ser man som en del av själva utvecklingen av området, säger hon.

Kompetensutbyte
Utbytet av kompetenser sker över sundet. I utvecklingen av Varvsstaden har de tagit hjälp av danska konsulter, berättar Hanne Birk. Samtidigt gavs nyligen svenska byggjätten NCC kontraktet för att bygga om Papirøen i Köpenhamn från tidigare industrimark till att nu bli den nya stadsdelen Christiansholm i centrala Köpenhamn. Byggandet förväntas vara klart år 2024.

Hanne Birk tycker att samarbeten mellan svenskar och danskar ofta för något bra med sig.

– Samspelet mellan det ni kan som svenskar och vi som danskar ger en väldigt bra dynamik. Man ska erkänna våra skillnader men tillsammans blir vi något helt unikt tycker jag.

Skiss över utvecklingen i stadsdelen Varvsstaden med ny och gammal bebyggelse, två nya gång- och cykelbroar och en ny bro för kollektivtrafik. Utmed vattnet ska gå ett kajpromenadstråk. Illustration: Varvsstaden AB

Fakta Varvsstaden och Refshaleøen:

På Kockums skeppsvarv i Malmö arbetade som mest 6 000 personer under 50- och 60-talen där man byggde stora lastfartyg, olje- och gasfartyg samt mot slutet även ett par kryssningsfartyg, och under en period var varvet ett av världens största. Men tillverkningen av civila fartyg lades ner i slutet av 1980-talet till följd av ökad konkurrens från bland andra Kina och Japan. Även i Köpenhamn finns ett välkänt område som varit plats för ett av världens största skeppsvarv, Refshaleøen. På varvet Burmeister & Wain arbetade som mest 8 000 personer och verksamheten lades ner 1996. Liksom Varvsstaden är Refshaleøen idag ett område under utveckling och är just nu en plats för en stor matmarknad, konst och kultur.

(Erik Ottosson – News Øresund)