Svenske Vattenfall planlægger at producere grønt elektrobrændstof til fly, rapporterer Dagens Nyheter. Før jul gik Vattenfall sammen med SAS, Shell og Lanza Tech om at gennemføre et forstudie med henblik på at bygge et grønt produktionsanlæg til produktion af elektrobrændstof ved siden af Forsmark-atomkraftværket. Et færdigbygget anlæg vil kunne producere grønt flybrændstof svarende til en tredjedel af SAS’ globale årlige forbrug. Konceptet ligner indsatsen i Danmark, hvor man taler om at omdanne vindkraftelektricitet til brint og derefter til grønt brændstof til fly, skibe og lastbiler, såkaldt power-to-x.

Enligt Vattenfall väntas den nya anläggningen för produktion av grönt elektrobränsle (Sustainable aviation fuel, SAF)  kosta “många miljarder” och ska kunna stå klar om fyra år. Vid full drift beräknas anläggningen producera 80 00 ton SAF per år vilket skulle täcka en tredjedel av SAS globala behov. Det finns ett miljökrav som säger att flyget ska nå ett nollutsläpp till 2050. Anläggningen ska byggas på en tomt som Vattenfall äger i närheten av kärnkraftverket i Forsmark och väntas behöva 250 megawatt el. Genom att lägga anläggningen vid ett kärnkraftverk undviks problemen med bristande överföringskapacitet i elnäten.

– Med mycket el och vätgas kan man syntetisera bränsle ur luften. US Airforce har helt enkelt gjort flygbränsle med den koldioxid som finns i luften. Det behövs väldigt mycket el, men man hoppar över behovet av biomassa, berättar Tomas Mårtensson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, för Dagens Nyheter.

En förutsättning för att elektrobränslet ska kunna betecknas som grönt är att den stora mängd el som används måste vara klimatsmart och där är efterfrågan redan stor. I norra Sverige råder en grön byggboom. Fram till 2045 beräknas mer än 1 070 miljarder svenska kronor investeras i en rad projekt norr om Gävle. Det handlar om allt från en ny serverhall till Facebook och Northvolt nya batterifabrik till nya gröna stålverk med stort behov av el och grön vätgas. I Hofors ska till exempel Sveriges största anläggning för produktion av grön vätgas byggas i samarbete mellan Ovako, Volvo, Hitachi ABB Power Grids, H2 Green Steel och Nel Hydrogen. Anläggningar för produktion av grönt stål planeras av bl.a H2 Green Steel i Boden, Hybrit i Gällivaare och LKAB i Gällivare och Kiruna. Även en rad vindkraftsanläggningar planeras i norra Sverige.

Även i Danmark arbetas intensivt för att skapa en produktion av gröna bränslen med en teknik kallad power-to-x där vindkraftsel omvandlas till vätgas och därefter till flytande grönt bränsle till flyg, fartyg och lastbilar. Dessa planer är kopplade till en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft knuten till två framtida energiöar – Bornholm i södra Östersjön samt en konstgjord energiö som ska byggas utanför Jyllands västkust. Nyligen meddelade danska containerrederiet Mærsk och vindkraftsproducenten Østed att de ingått ett avtal om produktion av grönt fartygsbränsle i USA och som ska förse Mærsks kommande 12 metanoldrivna containerfartyg med bränsle. Även i Danmark deltar Mærsk i flera power-to-x-projekt. I Esbjerg samarbetar företaget med Copenhagen Infrastructure Partners som där planerar att bygga Europas största power-to-x-fabrik för produktion av grön ammoniak. Grön ammoniak kan användas såväl till produktion av grön konstgödning som produktion av grönt fartygsbränsle. I Köpenhamn samarbetar Mærsk med Ørsted, DSV, Köpenhamns flygplats, SAS, DFDS och Köpenhamns kommun om uppförandet av en power-to-x-fabrik för produktion av grönt bränsle till fartyg, flygplan och lastbilar. Dammarks statsminister Mette Frederiksen meddelade i början av året att senast 2030 ska danska resenärer kunna välja inrikesflyg som till 100 procent använder grönt flygbränsle. (News Øresund)